2013-11-15

Sverige behöver en jordbruks- och livsmedelsstrategi

Hela vÄrt land har goda förutsÀttningar för produktion av livsmedel. Av flera skÀl behöver vi vara pÄ bÀttre pÄ att ta hand om dem.

Vi lever i en vĂ€rld dĂ€r en miljard mĂ€nniskor gĂ„r och lĂ€gger sig hungriga. Vi lever i ett land dĂ€r cirka 800 000 ha jordbruksmark inte lĂ€ngre anvĂ€nds, varav cirka 50 000 ha i VĂ€sterbotten, och vi har en omfattande nettoimport av mat – och dĂ€rmed indirekt anvĂ€ndning av jordbruksmark – frĂ„n andra lĂ€nder, till och med andra vĂ€rldsdelar.

Samtidigt tas produktiv Äkermark ur produktion för att bebyggas med bostÀder, köpcentra och vÀgar, för nÀrvarande cirka 700 hektar per Är. Jordens befolkning ökar med 90 miljoner mÀnniskor om Äret. FN:s livsmedelsorgan FAO menar att vÀrldens livsmedelsproduktion mÄste öka med 40-70 procent till Är 2050 för att tillgodose den ökning av efterfrÄgan till följd av en ökande och rikare befolkning med Àndrade matvanor d.v.s. ökad köttkonsumtion (om vi inte lyckas undvika det). Ny Äkermark röjs ur bland annat regnskog. Förutom att det Àr miljömÀssigt helt oacceptabelt, Àr den marken mager. AlltsÄ jordens befolkning ska dela pÄ allt mindre och magrare Äkermark.

DÀrför Àr det en paradox att jordbruk hotas av nedlÀggning. Samtidigt rÀcker den nuvarande produktionen för att mÀtta vÀrldens magar. Hunger beror i dag i första hand pÄ orÀttvis fördelning av mat, eller att fattiga mÀnniskor helt enkelt inte har rÄd, om vi minskar vÄr matproduktion i Sverige till förmÄn för import kommer det att driva upp priserna ytterligare i andra lÀnder, och problemet med svÀlt kan öka.

Hur försörjningslÀget ser ut lÀngre fram i tiden, Àr ovisst. Bland annat klimatförÀndringarna gör situationen svÄrbedömd, FN menar att 30-40 procent av vÀrldens jordbruksmark riskerar att gÄ förlorad pÄ grund av klimatförÀndringar till 2050. Samtidigt lÀggs jordbruk ner i Sverige i snabb takt och jobb försvinner. Sverige behöver en strategi att förhÄlla sig till detta.

Ett annat skÀl Àr sÄrbarhet. Att andra lÀnder ska försörja oss vÀcker hos mÄnga en kÀnsla av otrygghet. Samtidigt Àr det globala livsmedelssystemet baserat, liksom transportsektorn, pÄ ökande anvÀndning av billig fossilenergi.

Det stÀller till miljöproblem och gör systemet sÄrbart för en snabb ökning av oljepriset, speciellt som vi vet att tillgÄngen pÄ billig olja minskar. (LÀs en forskarrapport av JTI om Sveriges beroende av fossil energi för vÄr matförsörjning och vad som skulle hÀnda om den ströps). Vid en krissituation töms butikshyllorna och de rullande lagren pÄ bara nÄgra dagar. Det borde vara högsta prioritet för Sverige att stötta en omstÀllning av landbruket mot en fossilberoende matförsörjning.

Sverige ligger lÄngt framme vad gÀller miljö- och djurskyddskrav. NÀr vi importerar livsmedel och foder, exporterar vi samtidigt miljöproblem och djurlidande. Dessutom Àr det rimligt att vi köper mat som Àr producerade under de krav som vi stÀller pÄ vÄra egna producenter. Bristen pÄ vatten Àr ett allt mer överskuggande problem för en stor del av vÀrldens lÀnder. Att vi ska minska det ekologiska fotavtrycket frÄn vÄr konsumtion behöver inte betyda att vi ska minska vÄr produktion. Sverige behöver en strategi för att hantera detta.

Miljöpartiets vill ha ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbar jordbruk i hela landet, som gör oss till en nettoproducent av mat globalt sett. I VÀsterbotten skulle det skapa cirka 2000 jobb och utveckling mot ett hÄllbart samhÀlle. Sveriges jordbruksmark ska anvÀndas för att i första hand producera livsmedel.

Linus Pettersson MP
riksdagskandidat i VĂ€sterbotten

Kew Nordqvist MP
riksdagsledamot, jordbrukspolitisk talesperson

LĂ€s debattartikeln

Tillbaka till bloggar >>