2018-05-10

Ökar eller minskar de svenska utsläppen?

Det har blossat upp en debatt om huruvida utsläppen ökar eller minskar i Sverige. Borgerligheten med centerparitet i spetsen vill få det att framstå som att de har en ”effektivare” klimatpolitik, och har satt igång sitt kampanjande med draghjälp av bland annat Fores för att sätta den bilden.

Låt oss då titta lite närmare på hur det faktiskt förhåller sig. För det första. Det finns tre sätt att mäta klimatpåverkade utsläpp. Ett sätt är att mäta utsläppen inom Sveriges gränser, vilket är det sätt som Naturvårdsverket redovisar och som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt. Ett andra sätt att mäta är titta på de produktionsbaserade utsläppen. Statistiken omfattar då utsläpp som orsakats av svenska ekonomiska aktörer, vilket gör det möjligt att sätta utsläppen i direkt relation till landets ekonomiska aktivitet. Detta är hur SCB mäter. En viktig skillnad med de produktionsbaserade utsläppen är att dessa även inkluderar utsläpp från internationell sjöfart och flyg som bunkrar i Sverige, vilket gör att SCB:s statistik visar på större utsläpp än Naturvårdsverkets statistik. Ett tredje sätt att mäta är att titta på konsumtionsbaserade utsläpp, då hänsyn tas till klimatpåverkan i andra länder orsakade av svenskars konsumtion.

Utsläppen minskar enligt Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets slutgiltiga statistik för helåret 2016 visar att utsläppen minskade med 1,6 %. Men framför allt visar Naturvårdsverkets prognoser att utsläppen kommer att minska rejält på grund av de klimat- och miljöreformer som Miljöpartiet har genomfört den här mandatperioden. (Men såklart behöver ännu mer göras nästa mandatperiod!)

SCB:s slutgiltiga statistik för helåret 2016 visar att utsläppen ökade med 0,4 %. SCBs preliminära statistik för helåret 2017 visar att utsläppen ökade med 0,4%. Naturvårdsverket presenterar preliminära statistik för helåret 2017 den 22 maj 2018.

Så, vad beror då skillnaden på? Och varför ökar utsläppen enligt SCB?
Skillnaden beror på att SCB inkluderar det bränsle som internationellt flyg och fraktfartyg tankar i Sverige. Att det har ökat beror dels på svaveldirektivet som gör att fler fartyg väljer att tanka i Sverige eftersom svenska raffinaderier har ett renare bränsle. Totalt sett behöver såklart utsläppen från fartyg minska, men var de tankar gör ingen skillnad för utsläppen totalt sett.

Sen beror det på att FLYGANDET ÖKAR. Redan 2006 försökte Miljöpartiet införa en flygskatt för att minska flygets miljöpåverkan. Men det var bland det första alliansregeringen och centerpartiet rev upp när de kom till makten. Det behövs en FLYGSKATT och det är centerpartiet EMOT och kommer återigen att göra det billigare att flyga om de får makten!

En annan källa till att utsläppen inte minskar så snabbt som de borde är sektorn el, gas och värme. Utsläppen från sektorn varierar mellan olika år beroende på vädret, t.ex. om det är ett kallt eller varmt år. En anledning utöver vädret kan också vara att centerpartiet sänkte och TOG BORT KOLDIOXIDSKATTEN för värme- och kraftvärmeverk! Dessutom tog alliansen bort skatten på konstgödsel, som gör att klimatpåverkan från jordbruket ökar

Klimatpolitik har ofta långa ledtider. Naturvårdsverkets analyser pekar på att de reformer som Miljöpartiet genomfört och genomför kommer att ge stora utsläppsminskningar i framtiden. Givetvis hade prognoserna kunnat vara ännu bättre om inte Centerpartiet och alliansen satt käppar i hjulet för klimatpolitiken, bland annat genom att hota med misstroendevotum om flygskatten införs.

Alliansen skryter dessutom med att utsläppen minskade mer under deras mandatperiod. Så låt oss titta närmare på det. På samma sida som Naturvårdsverket presenterar den officiella klimatstatistiken skriver de också om orsakerna.

”De största bidragen till utsläppsminskningarna kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat men är mindre bidragande till den övergripande trenden.

Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av de styrmedel och åtgärder som infördes före 1990 och under 1990-talet men skärptes i inledningen av 2000-talet. Tidiga styrmedel och åtgärder var investeringar i infrastruktur för fjärrvärme samt skatter på energi och koldioxidutsläpp, som senare växlades upp i inledningen av 2000-talet. Senare infördes även stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.” - Naturvårdsverket

Det betyder att det som bidragit till utsläppsminskningarna är beslut som togs innan 1990 och reformer som Miljöpartiet drev igenom under Persson-regeringens tid i slutet på 90-talet och i början på 00-talet. En annan sak att komma ihåg är att vi under alliansregeringen hade en ekonomisk tillbakagång vissa år och att utsläppen av växthusgaser fortfarande inte har frikopplats från BNP.

Klimatet behöver mer av Miljöpartiets politik
Att utsläppen inte minskar så snabbt som de borde beror alltså till stor del på 8 års passivitet eller rent klimatskadliga beslut i miljö- och klimatpolitiken under centerpartiets ledning, inga större reformer sjösattes för att minska utsläppen. De utsläppsminskningar som skett de senaste drygt 10 åren beror till stor del på beslut som togs av rödgröna samarbeten kring millennieskiftet. Och snart kommer de reformer som Miljöpartiet drivit igenom denna mandatperiod att ge en påtaglig effekt.

Men mer behöver göras. Till nästa mandatperiod har vi i Miljöpartiet en lång lista på klimatförslag. Läs om vad vi gjort för klimatet denna mandatperiod och vad vi föreslår göra härnäst i vår klimatfärdplan.

Källa: Naturvårdsverket

Tillbaka till bloggar >>